Hälsoskicklighet

Hälsoskicklighet är den yrkesmässiga förmågan att utforma, genomföra och utvärdera hälsofrämjande insatser. Den bygger på kunskap om hälsans determinanter, beteendeförändring, kommunikation och etik, och syftar till att underlätta konkreta, hållbara hälsosamma val hos målgrupper och samhällsstrukturer.

Begreppet är en sammansättning av hälsa och skicklighet och har framför allt använts inom svensk folkhälsa och hälso- och sjukvårdsplanering under 2010-talet som ett övergripande ramverk för systematiskt arbete med beteendepåverkande insatser.

Användningen omfattar offentliga organisationer, arbetsgivare, skolor och vårdgivare. Exempel är nudging i livsmedelsmiljöer, digitala välbefinnandeverktyg, utbildning i motivationssamtal och strukturella åtgärder som förbättrad tillgång till frisk luft, säkra promenadvägar eller pris- och tillgångsstruktur som främjar hälsosamt beteende.

Den teoretiska grunden är bland annat beteendevetenskapliga modeller som COM-B och tron på att ökad hälsolitteracitet och anpassning till målgruppens förkunskaper ökar chanserna för varaktig förändring.

Uppföljning och utbildning innefattar utbildningsprogram, certifieringar och utvärdering av processer och resultat, där mått som deltagande, beteendeförändring och hälsoeffekter används.

Kritik framhåller etiska frågor kring manipulation, integritet och jämlikhet. Hälsoskicklighet kräver transparenta metoder, delaktighet och tydliga gränser mellan stöd för frivilliga val och påverkan.