Huvudbränsle

Huvudbränsle är termen för den primära energikällan som används för att producera värme, elektricitet eller propuls. Det utgör vanligtvis den största delen av energiinnehållet i ett energisystem och avgör ofta teknikval, infrastruktur och miljöpåverkan. Ett system kan ha flera bränslen, men huvudbränslet är den största inmatningen under normal drift.

Inom kraftproduktion kan huvudbränslet vara fossila bränslen som kol, naturgas eller olja; i kärnkraft är huvudbränslet kärnbränsle, oftast uranoxid i form av UO2 i bränslestavar. Biobränslen används i biomkraftverk eller i blandningar med fossila bränslen i multibränselsystem. Valet påverkas av energidensitet, kostnad, tillgång, infrastruktur (lager, transporter, anläggningsdesign), säkerhet, regleringar och miljöpåverkan.

Inom transportsektorn är huvudbränslet det drivmedel fordonet är konfigurerat för, till exempel bensin eller diesel i fossila fordon, alternativt elektricitet i eldrivna fordon eller vätgas i bränslecellsbilar. Inom kärnkraft definieras det som kärnbränslet som kontinuerligt ersätts vid planerade drifts- eller underhållsperioder.

Huvudbränslets egenskaper påverkar energiflödet: energitäthet, utsläpp, kostnad över livscykeln och krav på lager samt infrastruktur. Systemets flexibilitet och regleringar spelar en viktig roll för hur säkert och kostnadseffektivt huvudbränslet används.

See also: bränsle, energi, kärnbränsle.