Hjärtkramper

Hjärtkramper, eller hjärtarytmier, är tillfälliga förändringar i hjärtats rytm som kan påverka dess effektivitet att pumpa blod. Dessa tillstånd uppstår när hjärtats elektriska signaler blir oregelbundna, vilket kan leda till för snabb, för långsam eller oregelbunden hjärtslag. Hjärtkramper kan vara ofarliga eller allvarliga, beroende på typ och varaktighet.

Vanliga typer av hjärtarytmier inkluderar extraslag (extra hjärtslag), förmaksflimmer (atrieflimmer), förmaksfladder (atriefladder) och ventrikeltakykardi. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtarytmi och kan öka risken för blodproppar och stroke. Symtom kan variera men inkluderar ofta snabb eller oregelbunden hjärtslag, yrsel, andfåddhet, bröstsmärtor eller svimning.

Orsaker till hjärtarytmier kan vara hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, högt blodtryck eller hjärtsvikt, men även genetiska faktorer, stress, överdriven alkoholkonsumtion, koffein, nikotin, vissa mediciner och elektrolytrubbningar. Vissa personer är mer benägna att drabbas på grund av ärftliga hjärtarytmisyndrom som lång-QT-syndrom eller Wolff-Parkinson-White-syndrom.

Diagnos ställs ofta genom elektrokardiogram (EKG), holterövervakning eller stress-EKG. Behandling kan innefatta livsstilsförändringar, mediciner som betablockerare eller antiarytmika, eller i vissa fall elektrisk chock (defibrillering) eller kirurgiska ingrepp som kateterablation. För personer med hög risk för allvarliga hjärtarytmier kan en implantabel kardioverter-defibrillator (ICD) rekommenderas.

För att förebygga hjärtarytmier rekommenderas en hälsosam livsstil med regelbunden motion, balanserad kost, begränsad alkoholkonsumtion och undvikande av tobak. Vid misstanke om hjärtarytmi bör man söka medicinsk hjälp för korrekt utredning och behandling.