Havsnivåstrender

Havsnivåstrender avser hur havsnivån över tid har förändrats globalt och lokalt samt hur den kan komma att förändras i framtiden. Trenderna bildas av långsiktiga processer som klimatförändringar och landförändringar, men regionala variationer uppstår också genom havsdynamik och vertikal markrörelse. Mätningen sker huvudsakligen med tidvattenmätare (tide gauges) som ger marknära nivåer och med satellitaltimetri som mäter havsnivå över hela världshavet.

Globala data visar att den globala medelnivån har stigit de senaste decennierna och att takten ökat något, med ungefär 3,3 millimeter per år under perioden 1993–2020 enligt IPCC:s bedömningar. Sedan början av satellitupptakten har mer än en halv meter uppmätt global höjning observerats fram till nutid, och en acceleration i höjningen har noterats i senare tider. Lokala och regionala trender skiljer sig ofta avsevärt från det globala genomsnittet på grund av havsströmmar, gravitationseffekter, landhöjning eller landförändringar och andra dynamiska faktorer.

Orsakerna till höjningen är främst termisk expansion av uppvärmt vatten och bidrag från smältvatten från glaciärer och isar på Grönland och Antarktis. Förändringar i havsströmmar och andra oceanografiska processer kan förstärka eller dämpa lokala trender. Framtidsutsikterna varierar beroende på utsläpp och isdynamik; IPCC:s scenarier föreslår en fortsatt uppgång under 2000-talet, vanligtvis i storleksordningen cirka 0,3–1,0 meter till 2100, med osäkerheter som ökar om is- och isdynamiska bidrag blir större än väntat. Regionala prognoser varierar och påverkar risker som översvämningar, erosion och saltvattenintrång.

Påverkan av havsnivåhöjningen kräver anpassningsåtgärder i kustnära områden, bland annat förstärkt skydd, förändrad markanvändning och strategi för infrastruktur och vattenförvaltning.