Grundsjukdom

Grundsjukdom är ett medicinskt begrepp som beskriver den underliggande eller primära sjukdomen som svarar för patientens övergripande hälsotillstånd och ofta förklarar kliniska fynd eller prognos. Begreppet används i klinisk dokumentation och i vårdplanering för att skilja den huvudsakliga sjukdomens effekter från tillfälliga eller sekundära tillstånd.

Begreppet används i olika medicinska sammanhang och kan innefatta såväl kroniska som progressiva sjukdomar. Grundsjukdom kan ligga till grund för symtom som andfåddhet, smärta eller nedsatt funktion och påverkar ofta behandlingsval, riskbedömning och uppföljning. I geriatrik och palliativ vård används begreppet för att fokusera vården kring vad som mest driver patientens tillstånd och livssituation.

Det är viktigt att skilja grundsjukdom från komplikationer och från andra samtidiga tillstånd som utvecklats under behandling eller sjukhusvistelse. I klinisk praxis analyseras ofta både grundsjukdom och komorbida tillstånd för att få en helhetsbild av patientens vårdbehov, prognos och mål med behandling. Begreppet är därför kontextberoende och kan uppdateras när ny information framkommer eller patientens hälsa förändras.

Se även: komorbiditet, underliggande sjukdom, primärdiagnos. Begripet används som en beskrivande term snarare än en fast diagnostisk kategori och kan variera mellan specialiteter och vårdmiljöer.