GPSnoggrannhet

GPS-noggrannhet beskriver hur nära den uppmätta platsen ligger till den verkliga platsen. Begreppet används ofta i två mått: horisontell noggrannhet och vertikal noggrannhet, och uttrycks vanligtvis som ett avstånd inom vilket det sanna läget ligger med en viss sannolikhet, till exempel 95 procent. Det innebär att ett positionsvärde förväntas ligga inom ett angivet rumsligt avstånd från sann position.

Noggrannheten påverkas av flera faktorer. Satelliternas geometriska standardavvikelse (DOP), mottagarmaskinens brus och klockfel, samt fel i satelliternas klockor och ephemerisdata bidrar alla. Atmosfäriska fördröjningar i jonosfären och troposfären, samt multipath-effekter där signalen reflekteras på byggnader eller mark, kan försämra noggrannheten. Dessutom påverkas fixets tidsmarkör och signalers tillgänglighet av omgivningen och väderförhållanden.

Förbättring av noggrannheten sker främst genom augmentation och fler konstellationer. Multi-constellation GNSS (GPS, GLONASS, Galileo, BeiDou) samt augmentationstjänster som SBAS (WAAS/EGNOS) och DGPS minskar osäkerheten. Realtidsförbättringar som RTK och Precise Point Positioning (PPP) kan i öppna områden ge mycket hög noggrannhet; RTK levererar ofta centimeter-nivå horisontell noggrannhet, medan PPP vanligtvis ger decimeter till centimeter beroende på korrigeringarnas kvalitet och tidskonvergens.

Vanliga värden: Standalone GPS ger ofta horisontell noggrannhet cirka 3–10 meter under goda siktförhållanden, vertikal något sämre. SBAS/EGNOS/WAAS kan ge cirka 1–2 meter horisontellt. DGPS/RTK kan nå decimeter eller bättre i fält, och PPP kan uppnå decimeter till centimeter under rätt förutsättningar. Noggrannhet är dock inte samma sak som tillförlitlighet eller integritet; urban miljö, inomhusmiljöer och störningar kan kraftigt påverka resultaten.