Förvaltningsorganisation

Förvaltningsorganisation är den strukturella uppbyggnaden av en statlig eller offentlig förvaltning, som beskriver hur politiska beslut genomförs och hur offentliga tjänster tillhandahålls. Den anger hur myndigheter och andra offentliga organ är organiserade, hur ansvar och befogenheter fördelas, samt hur regler och uppgifter omvandlas till praktisk verksamhet. I Sverige regleras förvaltningsorganisationen genom grundlagar, författningar och regleringsbrev, samt av principer om rättssäkerhet, effektivitet och ansvarstagande i offentlig förvaltning.

Den svenska förvaltningsorganisationen består vanligtvis av flera nivåer. Centralförvaltningen innefattar Regeringskansliet, olika departement och centrala myndigheter som ansvarar för statlig förvaltning och policyimplementering. Regional förvaltning kompletteras av länsstyrelserna, som representerar staten i respektive län och har uppgifter som tillsyn, tillståndsärenden och samordning av statliga insatser lokalt. Regionalt ansvar kan även hanteras av regioner som organiserar hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik i flera delar av landet. Lokal förvaltning utgörs av kommunerna, vilka ansvarar för kommunal service som skola, äldreomsorg, vatten och avlopp, bygglov och samhällsplanering.

Styrningen av förvaltningsorganisationen sker inom ramarna för lagstiftning och budget. Regeringen utfärdar regleringsbrev som anger myndigheters mål och riktlinjer, samtidigt som myndigheterna har ett visst sakligt oberoende i sin handläggning. Myndighetsutövning ska följa lag, skydda medborgarnas rättssäkerhet och vara transparent och tillgänglig för allmänheten. Digitalisering, regionalisering och decentralisering är centrala trender som formar utvecklingen av förvaltningsorganisationen.