Flatulensförmåga

Flatulensförmåga avser människans förmåga att producera och frisätta gas som bildas i/mellan tunntarmen och tjocktarmen. Gas bildas naturligt genom att luft sväljs samt genom mikrobiell jäsning av kolhydrater i tjocktarmen. Den består huvudsakligen av kväve, koldioxid, väte, metan och små mängder svavelhaltiga föreningar som kan ge lukt. Normal gasproduktion varierar mellan individer; uppskattningar säger att en vuxen kan producera ungefär 0,5–1,5 liter gas per dygn, och gas passerar vanligtvis genom ändtarmen flera gånger om dagen.

Faktorer som påverkar flatulensförmågan inkluderar kostvanor (t.ex. bönor, kålgröna, lök, fullkorn, sorbitol, mjölkprodukter vid laktosintolerans), konsumtion av luft (snabbt ätande, tuggummi, kolsyrade drycker), samt tarmflora och matsmältningshastighet. Vissa människor har ökad gasbildning utan större besvär, medan andra upplever uppblåsthet och buksmärta. Sjukdomar som kan öka flatulens är laktosintolerans, celiaki, irritabel tarm (IBS), småtarmens bakteriella överväxt (SIBO) och vissa malabsorptionstillstånd.

Diagnos och behandling är oftast anpassade till individen. En vårdgivare kan föreslå kostdagbok, eliminationskost (t.ex. FODMAP-reducering eller laktosminskning), eller läkemedel/enzymtillskott som förbättrar symptomen. Probiotika och simetikon används ibland, men effekt varierar mellan personer. Om flatulens åtföljs av oroande symtom bör medicinsk utredning övervägas för att utesluta underliggande tillstånd.