Fiskförvaltning

Fiskförvaltning är planering och styrning av fiske och relaterade marina resurser för att säkerställa att fiskbestånden är biologiskt hållbara, att ekosystemen bevaras och att näringen kanvariera över tid. Den innefattar vetenskaplig bedömning av fiskbestånden, beslut om hur mycket som får fångas och hur fångsten ska fördelas. Grundläggande mål är att upprätthålla livskraftiga bestånd, skydda biologisk mångfald och samtidigt främja fiskerisamhällens ekonomiska livskraft.

Verktygen i fiskförvaltningen inkluderar bland annat totalt tillåten fångst (TAC) och kvoter, licensiering och fördelning av fiskerättigheter samt reglering av redskap, fångststorlek och fångstsäsonger. Ytterligare instrument är områdes- och säsongslånga begränsningar, marina skyddade områden, åtgärder mot bifångster och inlämning av fångstrapporter. Övervakning, rapportering och dataanalys är centrala för att uppdatera bedömningar och anpassa reglerna vid behov.

Ekonomisk och politisk ram varierar mellan länder och regioner. I Sverige är Havs- och vattenmyndigheten (HaV) en viktig nationell aktör, medan EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP) formar reglerandet av svenska fisken inom EU:s vatten. Internationellt sker samarbete genom regionala fiskeriorgan och avtal som berör havsområden som Östersjön och Nordsjön. Nedskärningar och regler syftar till långsiktig hållbarhet, medan flexibilitet och forskning stödjer anpassning till förändrade ekologiska förhållanden och klimatscenarier.