Fiskearter

Fiskearter är populationer av fisk som kan föröka sig inom sin egen art och som ofta uppvisar distinkta genetiska eller morfologiska särdrag jämfört med andra arter. För att avgränsa arter används vanligtvis en kombination av reproduktiv isolering, morfologiska kännetecken och genetiska studier. Antalet fiskarter i världen är stort och nya arter beskrivs regelbundet av taxonomer.

Fiskarter finns i många livsmiljöer, från hav och kustnära vatten till sötvatten och bräckt vatten. De omfattar olika fiskgrupper, där benfiskar är den största gruppen och broskfiskar som hajar och rockor utgör en betydande del. I tempererade svenska vatten är vanliga arter lax, öring, torsk, gädda och abborre.

Fiskarnas biologi och geografi studeras för att förstå ekosystem, migration, födotillgång och rekrytering. Identifikation görs ofta utifrån yttre kännetecken som färgmönster, fenor och kroppsform, men genetiska analyser blir allt vanligare. Arters utbredning dokumenteras i regionala och globala artdatabaser, där bevarandestatus bedöms enligt internationella standarder.

Statusen för många arter påverkas av överfiske, habitatförlust, föroreningar och klimatförändringar. Förebyggande åtgärder inkluderar fiskekvoter, skyddade områden, reglering av fångst och bevarande av livsmiljöer samt bevarande av genetisk mångfald. Fiskeindustrin och forskning bidrar till kunskap om populationernas hälsa och långsiktiga överlevnad.

Fiskarter är viktiga för ekosystemens funktion och för människans näringsförsörjning och kultur.