Filamentösa

Filamentösa är en beteckning för organismer som växer i långa, trådliknande strukturer kallade filaments eller hyfer. Filamentös tillväxt bildar ofta ett nätverk som kallas mycelium hos svampar, eller långa kedjor av celler hos vissa alger och bakterier. Begreppet används främst inom mikrobiologi och botanik för att särskilja filamentös livsform från organismer med en mer cellklumpig eller skivformig växtsätt.

Fungala hyfer kan vara septate (uppdelade i celler) eller coenocytiska (flera kärnor i en cytoplasma utan septa). Hyferna utgör myceliet och fungerar som huvudorgan för näringsupptag och nedbrytning. Filamentös växtlighet förekommer även hos vissa alger, som Spirogyra, där cellerna bildar trådlikande kedjor, och hos cyanobakterier som Nostoc eller Anabaena där trådar av celler bildar märkliga filament.

Förekomsten av filamentös morfologi ökar yta-volymförhållandet och underlättar substratkolonisering, växtnäring och nedbrytning av komplexa kolhydrater som lignin och cellulosa. Hos svampar spelar filamentösa hyfer en central roll i nedbrytning och i symbiotiska relationer som mycorrhiza; hos patogena svampar kan filamentös tillväxt bidra till invasivitet.

Exempel på filamentösa organismer inkluderar svampar som Aspergillus och Penicillium; filamentösa bakterier inom aktinobakterier som Streptomyces; samt filamentösa alger och cyanobakterier som Spirogyra, Nostoc och Anabaena. Filamentös morfologi har stor ekologisk betydelse och används industriellt i produktion av enzymer och antibiotika samt studeras i samband med biofilm och patogena processer.