Farmakokinetisk

Farmakokinetik är läran om hur kroppen påverkar läkemedel över tiden. Den beskriver vad som händer med ett läkemedel från administration till utsöndring och hur koncentrationerna i blod och vävnader förändras. De fyra grundläggande processerna är absorption, distribution, metabolism och exkretion (ADME).

Absorption innebär hur läkemedlet tar sig från administrationsstället till blodomloppet, vilket påverkas av doseringsform, administreringssätt och fysiologi. Distribution beskriver hur läkemedlet fördelas i kroppens vävnader och vätskor, ofta med distributionsvolym. Metabolism omvandlar läkemedlet till vattenlösliga former, främst i levern via enzymer som CYP450. Exkretion avlägsnar läkemedlet från kroppen, främst via njurar eller levern genom gallgångar. Biotillgänglighet är den andel av dosen som når systemcirkulationen vid oral administrering.

Viktiga farmakokinetiska parametrar inkluderar maximal koncentration (Cmax), tid till Cmax (Tmax), arean under kurvan (AUC), halveringstid (t1/2), clearance och distributionsvolym. Dessa används för att beskriva och förutsäga hur olika doser ger blodkoncentrationer över tid och hur lång tid läkemedlet stannar i kroppen.

Faktorer som påverkar farmakokinetiken är ålder, njur- och leverfunktion, kroppsvikt, genetiska variationer, sjukdomstillstånd, samt läkemedelsinteraktioner och form. Kunskap om farmakokinetik är grundläggande för dosering, särskilt hos barn, äldre, patienter med nedsatt organfunktion och vid behandling med flera läkemedel. Farmakokinetiska modeller används också i forskning och terapeutisk läkemedelsövervakning. Det är viktigt att skilja farmakokinetik från farmakodynamik, som beskriver läkemedlets effekter och hur effekt varierar med koncentrationen.