Embryonalstadiet

Embryonalstadiet är den första fasen av embryonalutvecklingen hos däggdjur, inklusive människan, och omfattar befruktningen fram till slutet av den åttonde graviditetsveckan (cirka 56 dagar efter befruktningen). Under denna period etableras den grundläggande kroppsplanen och organens primordia. Efter befruktningen genomgår embryot snabba celldelningar och bildar en blastocyst som fäster i livmoderväggen. Under embryonalstadiet bildas de tre germlagren: ektoderm, mesoderm och endoderm, som ger upphov till alla vävnader och organ. Viktiga händelser inkluderar gastrulation, neurulation, hjärtutveckling och organogenes.

Perioden kännetecknas av mycket känsliga utvecklingsfönster där signalvägar och genreglering styr hur organ bildas och när de börjar fungera. Störningar under embryonalstadiet kan leda till medfödda missbildningar. Exponering för teratogena faktorer såsom vissa läkemedel, alkohol, infektioner eller kemikalier kan orsaka skador under denna kritiska tid. Samtidigt utvecklas placentan och yttre fosterstrukturer som försörjer embryot med näring och syre.

När embryonalstadiet avslutas går utvecklingen in i fostertiden, då organen fortsätter att mogna och kroppen växer fram till födseln. Tidsramen för embryonalperioden varierar mellan arter, men begreppet används generellt för perioden då den grundläggande kroppsplanen och organläggningen etableras. Inom biologi och medicin studeras embryonalutveckling för att förstå normal utveckling samt orsaker till missbildningar och utvecklingsförändringar.