Driftscykel

Driftscykel är en typ av tvåhjulig cykel som används för kontrollerad sladd och drift i trickridning. Den finns främst inom freestyle, street och parkcykling samt bland entusiaster som söker visuellt effektiva manövrar där bakhjulet får släppa greppet i sidled vid låga till medelhöga hastigheter.

Design och konstruktion varierar, men driftscyklar byggs ofta från BMX- eller urbana ramkonstruktioner och anpassas för att underlätta lågt fäste. Gemensamt är en enkel eller singelväxlad drivlina och komponenter som gör det lätt att initiera och kontrollera en sladd. Många åkare experimenterar med däck, geometri och bromsning för att få ett stödjande, men ändå kvickt system som ger återhämtningsförmåga när greppet återvänder.

Teknik och användning: Åkaren inleder en kurva eller sväng och använder kropp, viktfördelning och styrrörelser för att få bakhjulet att bryta fästet. Sladdkontrollen uppnås genom noggrann balans mellan styrning, broms och kroppens position, oftast vid låga hastigheter. Driftscyklar används i tävlingssammanhang, showridning och inom vardagligt trickridande.

Säkerhet: Sladd och fallrisk ökar jämfört med vanlig cykling; därför är skyddsutrustning som hjälm, armbågsskydd och knäskydd rekommenderad. Träning i kontrollerade miljöer och respekt för omgivningen minskar riskerna.

Historia och status: Driftscykeln betraktas som en nisch inom cykelsporten, med kopplingar till BMX-, street- och driftkultur. Tekniker och lösningar varierar mellan tillverkare och hemmabyggda konstruktioner.