Doserna

Doserna är mängden av en substans som ges vid en engångs- eller upprepad behandling. Begreppet används främst inom medicin, farmakologi och toxikologi för att beskriva hur mycket av ett läkemedel eller annat ämne som administreras och hur det påverkar kroppen.

Inom farmakologi skiljer man mellan olika dosbegrepp. En terapeutisk dos är den mängd som ger önskad effekt utan oacceptabla biverkningar. En laddningsdos används för att snabbt uppnå relevant plasmakoncentration, medan en underhållsdos håller koncentrationen över tid. Dose–response-kurvan beskriver hur effekt uppstår i förhållande till dosen och kan visa en mättnad där större doser ger allt mindre extra effekt. Begrepp som effektiv dos (ED) och minsta effektiva koncentration (MEC) används för att beskriva vilka nivåer som krävs för att uppnå resultat. Toxisk dos (TD) och dödlig dos (LD50) refererar till nivåer som orsakar skadliga eller livshotande effekter.

Doser mäts i enheter som milligram (mg), mikrogram (µg), milliliter (mL) eller internationella enheter (IE). Den verkliga dosen anpassas efter individuella faktorer såsom ålder, kroppsvikt, njur- och leverfunktion, graviditet, genetiska faktorer och interaktioner med andra läkemedel. Dosintervallet styrs av läkemedlets halveringstid och formulering; en bolusdoser ger en snabb topp, medan infusioner levererar läkemedlet över tid.

Säkerhet byggs på kliniska riktlinjer och övervakning. Vissa läkemedel kräver terapeutisk läkemedelsmonitorering om de har smalt terapeutiskt fönster. För icke-receptbelagda substanser finns referensvärden och säkerhetsgränser fastställda av myndigheter. Sammanfattningsvis speglar doserna en balans mellan effektivitet och risker, och de bestäms av vårdgivare utifrån evidens och patientens forutsättningar.