Domänlogik

Domänlogik är den del av mjukvarans domänmodell som implementerar företagsregler, begränsningar och beteende som är centrala för domänen. Den beskriver hur olika affärsobjekt interagerar och vilka regler som gäller när deras tillstånd förändras.

I en typisk arkitektur ingår domänlogik i lagret för domänlogik tillsammans med entiteter, värdesobjekt, aggregat och domäntjänster. Domänlogiken ansvarar för att upprätthålla invariants, koordinera livscykler och säkerställa konsistens inom en domängrupp av objekt. Den bör vara fokuserad på affärsregler och affärsprocesser snarare än presentation eller infrastruktur.

Exempel på domänlogik kan vara regler som säkrar att ett orderarbete följer policyer för betalning och leverans, att ett konto inte överstiger en kreditgräns, eller att rabatter och prissättning beräknas enligt uppsatta villkor. I ett bokningssystem kan domänlogiken hantera biljettall, prissättning, reservlösa tillstånd och övergångar mellan olika statusar utan att blanda in användargränssnitt eller persistence.

Designmässiga överväganden betonar ofta en rik domänmodell där affärslogiken är modellbaserad och koncentrerad till domännivån, med långa livscykler av objekt och tydliga invariants. Domänlogik ska vara lös kopplad från infrastruktur och presentation, och testas med tydliga enhetstester. Pattern som aggregatgränser och domänservicer används för att hålla komplexitet hanterbar.

Relationen till andra lager är att domänlagret definierar affärsreglerna medan applikationslagret orkestrerar användningsfall och infrastrukturlagret tillhandahåller lagring och externa integrationer. Utmaningar inkluderar att balansera modellens rikedom mot komplexitet och att undvika en anemisk domän där logiken sprids utanför domänlagret.