Domstolsprocesser

Domstolsprocesser är rättsliga förfaranden genom vilka tvister, åtal eller överklaganden avgörs i en domstol. Syftet är att klargöra vad som hänt, tillämpa lagen och avkänna en rättskraftig dom som kan verkställas. I Sverige omfattar domstolsprocesser civilprocesser (tvister mellan privata parter), brottmål (åtal för brott) och förvaltningsmål (överklaganden av myndighetsbeslut). Det finns även familjerättsliga mål, arvs- och andra särskilda processer.

Processens gång kan i huvudsak beskrivas i faser. Initiativ sker när en part lämnar in en stämning eller ansökan, ofta följt av svaromål. Förberedelse kan innefatta överenskommelser, inhämtning av handlingar och bevisning som parterna åberopar. Huvudförhandling är den genomförande delen där parterna presenterar sina bevisning och argument; domstolen avgör tvisten och avkunnar en dom. Efter domen kan överklaganden göras till högre domstol eller, i förvaltningsmål, till administrativa högre rättsinstanser. Verkställighet av domen sker enligt gällande regler, ibland med tvångsmedel.

Parter och roller spelar en viktig roll. Parter är den som har rättsliga intressen i målet, ofta representerade av advokater. I brottmål deltar åklagare och försvarsadvokat; i civilmål är det ofta parter via sina ombud. Domstolen består av en eller flera domare och, i vissa fall, nämndemän. Vittnen och sakkunniga kan kallas att lämna vittnesmål eller expertutlåtanden.

Bevisning och beviskrav styr hur målet bedöms. I brottmål krävs vanligtvis bevisning bortom rimlig tvivel; i civil- och förvaltningsmål är normen ofta att bevisa sakförhållanden med övervägande sannolikhet. Överklaganden fokuserar oftast på fel i rättstillämpning eller rättsprocessen snarare än nya fakta.