Huvudförhandling

Huvudförhandling är den centrala rättegångsfasen i svenska domstolar där ett mål avgörs genom vittnesförhör, bevisning och argumentation. Den följer i allmänhet en tidigare förberedande del som kan inkludera utredning eller förberedelse av målet. Huvudförhandlingar hålls i brottmål och tvistemål i tingsrätt eller motsvarande domstol och är vanligtvis offentliga, med vissa undantag.

I brottmål är huvudförhandlingen den process där den tilltalade, oftast företrädd av försvarare, möter åklagaren och de vittnen som åklagaren och försvararen kallat. Under förhandlingen presenteras bevisning, vittnen hörs, och sakkunniga kan klargöra tekniska eller medicinska frågor. Parterna lämnar sina pläderingar, rätten ställer frågor och leder förfarandet. Beroende på mål kan rätten avgöra skuld och, om den finner den tilltalade skyldig, besluta om straff.

I tvistemål behandlas kärande och svarande med sina yrkanden och försvar. Bevisningen presenteras och kompletteras av vittnen eller sakkunniga. Parterna får plädera för sina saksfrågor, och rätten avgör tvisten i en slutlig dom. I större eller komplicerade mål kan processen ske inför en panel av domare och nämndemän eller en ensam domare, beroende på måltyp och lagrum.

Efter huvudförhandlingen meddelas normalt en dom i skrift, och beslutet kan överklagas inom angivna frister. Huvudförhandlingen är därmed det mest betydelsefulla skedet för att klargöra faktiska frågor, bevisning och rättsliga slutsatser i ärendet.