Diatomära

Diatomära, eller diatoméer, är en grupp encelliga fotosyntetiska alger som tillhör Bacillariophyta. De är vanliga i både färskvatten och saltvatten och kan finnas som planktoniska organismer i vattenpelare eller som bentiska element i bottnarna. Det som främst kännetecknar diatomära är deras kiselskal, frustulen, som består av två sammanpassande delar med extremt små porer och detaljerade mönster. Frustulerna ger diatomerna en stor fossilisationstabilitet och utgör en viktig del av sedimentära avlagringar över geologiska tidsperioder.

Diatomära varierar i form och storlek. De delas ofta in i centrica diatoméer, som har runt, cirkulärt eller ringformat skal, och pennate diatoméer, som är längre och fackfördelade. Skalet innehåller silika och kräver lösningar av kiselsyra för tillväxt. Som andra alger är diatomära autotrofer och producerar kolhydrater och syre genom fotosyntes, vilket gör dem till betydande primärproducenter i marina och sötvattensekosystem.

Livscykel och reproduktion är dominerade av celldelning. Vanligast är asexuell delning, vilket successivt minskar cellstorleken tills sexuell reproduktion återställer större celler. Diatomära är känsliga för näringsstatus och miljöförändringar, och deras samlade mångfald och koncentration används ofta som indikatorer på vattenkvalitet och historiska klimatförhållanden i paleoekologi.

Historiskt har fossiliserade frustuler gett upphov till betydande sedimentära lager som kallas diatomit. Dessa avlagringar används kommersiellt för filtrering, löss av slipmedel och inom forskning om biosilikat.