Dagvattenplanering

Dagvattenplanering är en del av fysisk planering som handlar om hur dagvatten – regn- och smältvatten – hanteras i bebyggda och närliggande områden. Målet är att minska översvämningar, skydda vattenmiljön och stödja en långsiktigt hållbar klimatanpassning genom att styra hur vatten leds, lagras, renas och fördröjs.

Planeringen innefattar både kommunala översiktsplaner, detaljplaner och enskilda projekt. Genom att beakta topografi, markanvändning, byggnaders täthet och koppling till dagvattennätet avgörs vilka åtgärder som behövs. Regler och riktlinjer från kommuner och vatten- och avloppsbolag styr vilka lösningar som får genomföras och hur de finansieras.

Vanliga åtgärder är både gröna och blå lösningar: gröna tak, regnträdgårdar, bioretention, permeabla ytor och infiltrationsanläggningar som fördröjer och renar vattnet. Dagvattenbassänger, rörmagasin och ledningsnät med avlastning används för att fördröja flöden och minska trycket på befintliga spill- och dagvattennät. Kvalitetsskydd som sedimentation och gröna filter kan tillföras.

Tekniska arbeten baseras ofta på hydrologisk och hydraulisk modellering, GIS-verktyg och klimatscenarier för att dimensionera åtgärder och följa upp effekt. Beräkningar används i planeringsunderlag, projektering och uppföljning.

Genomförandet kräver samarbete mellan kommuner, VA-huvudmän, fastighetsägare och entreprenörer samt ett kontinuerligt underhåll. Klimatförändringar gör att dagvattenplanering blir alltmer central i hållbar stadsutveckling.

Dagvattenplanering är därmed ett integrerat tillvägagångssätt för hållbar stadsutveckling som syftar till att göra regnvattenhanteringen mer motståndskraftig mot extremväder och samtidigt stödja estetiska och närmiljömässiga vinster.