Cyanobakterier

Cyanobakterier, tidigare kallade blågröna alger, är en bred grupp fotosyntetiska prokaryoter. De utför syreproducerande fotosyntes och innehåller klorofyll a samt olika fykopigment som ger deras blågröna färg. De förekommer i olika former, från encelliga till kolonier och filament, och kan täckas av slem eller bilda gasblåsor som reglerar buoyans.

De är vanliga i haven, sötvatten, jord och andra miljöer, även i extrema miljöer som berg eller is. Som primära producenter bidrar cyanobakterierna till kol- och syrecyklerna genom fotosyntes. Vissa arter kan fixera industriellt nitrogen genom heterocyter, specialiserade celler, vilket gör dem viktiga i jordbruk och naturliga ekosystem. Andra arter bildar inget blommande förmåga och lever som del av mikrobiell gemenskap i olika miljöer.

Historiskt betraktas cyanobakterier som bland de äldsta fotosyntetiska organismerna och har spelat en central roll i jordens atmosfärs utveckling, särskilt under Great Oxygenation Event för cirka 2,4 miljarder år sedan. Fossila fynd och stromatoliter visar deras tidiga närvaro och påverkan på jordens biosfär.

Ekologi och tillämpningar: cyanobakterier kan bilda omfattande blomningar i sötvatten, vilket ibland kallas cyanobakterieblomningar och kan producera toxiner som mikrocystiner, cylindrospermopsiner och anatoxiner, med konsekvenser för vattenkvalitet, djurliv och människors vattenförsörjning. De förekommer också i symbioser med lavar och i vissa växtarter, till exempel i cykadernas rotknölar. Användningsområden inom bioteknologi och forskning inkluderar pigmentproduktion och bioremediering, medan hantering av giftiga blomningar är en viktig miljö- och vattenförvaltning.