Cellförlust

Cellförlust är inom biologi termen för minskningen av antalet celler i en vävnad eller ett organ, vilket kan uppkomma genom celldöd eller genom att celler inte ersätts i normal turnover. Denna process kan vara fysiologisk, till exempel i hudens och tarmens kontinuerliga förnyelse där gamla celler avlägsnas och ersätts, eller patologisk, associerad med sjukdom, ischemia, infektion, toxiner eller autoimmuna processer.

De huvudsakliga mekanismerna bakom cellförlust är olika former av celldöd. Apoptos är programmerad celldöd som normalt regleras och ofta inte orsakar inflammatorisk skada. Necros är oreglerad celldöd som ofta följs av inflammation. Begrepp som nekroptos och pyroptos beskriver andra kontrollerade dödsvägar. Autophagisk cellförlust relaterar till nedbrytning av egna komponenter, ibland som en överlevnadsreaktion men i vissa lägen leder till celldöd. Det är vanligt att flera mekanismer samverkar i samma vävnad beroende på stimuli och kontext.

Konsekvenser av cellförlust kan vara vävnadsatrofi och nedsättning av organfunktion. I nervsystemet kan förlust av nervceller bidra till stroke eller neurodegenerativa sjukdomar; i lever eller njurar kan omfattande cellförlust leda till organsvikt. Diagnostik baseras vanligtvis på histologiska undersökningar och biomarkörer, medan behandling syftar till att hantera underliggande orsaker, skydda vävnad och i vissa fall stödja återhämtning eller regeneration.