Blodtrycksmätning

Blodtrycksmätning är processen att mäta arteriellt blodtryck, vanligtvis uttryckt som systoliskt över diastoliskt värde i millimeter kvicksilver (mmHg). Resultatet används för att diagnostisera och följa upp hypertoni och andra kardiovaskulära tillstånd. Vanligtvis anges två värden samtidigt: systoliskt tryck när hjärtat kontraheras och diastoliskt när hjärtat vilar.

Metoder för blodtrycksmätning inkluderar den auskultatoriska metoden med manschett, manometer och stetoskop samt automatiska digitala enheter som mäter oscillationer i blodkärlen. Manuella och automatiska metoder används i olika sammanhang, och vid klinisk diagnostik föredras ofta validerade enheter enligt relevanta standarder.

Procedur: patienten sitter avslappnad med armen i hjärtnivå och stöd, fötterna i vila. Manschetten placeras över överarmen med rätt storlek. Efter minst fem minuters vila tas vanligtvis två mätningar med en minuts mellanrum, och medelvärdet används. Under mätningen bör personen vara tyst och undvika kaffe, nikotin eller fysisk ansträngning före mätningen.

Noggrannhet och felkällor: felaktig manschettstorlek, felaktig armposition, kroppsställning eller nylig aktivitet kan snedvrida värden. Arytmier och tekniska problem kan också påverka noggrannheten. Användning av validerade enheter och regelbunden kalibrering minskar fel.

Användning: blodtrycksvärdena används tillsammans med klinisk bild och lokala riktlinjer för att bedöma risk och behov av behandling. Hemmätning kan stödja uppföljning av behandling, men värden bör tolkas av vårdgivare, särskilt vid oroande eller extremt höga eller låga värden.