Arytmier

Arytmier är en samlingsbenämning för störningar i hjärtats rytm och regelbundna pumpfunktion. De uppstår när den elektriska impulsen som styr hjärtats sammandragningar antingen bildas felaktigt, leds fel eller är oregelbunden. Resultatet kan vara en puls som är för snabb (takykardi), för långsam (bradykardi) eller oregelbunden.

Arytmier kan delas in i olika grupper beroende på var i hjärtat rytmen härstammar och hur den uppför sig. Supraventrikulära arytmier uppstår ovanför ventriklarna och inkluderar förmaksflimmer, förmaksfladder och paroxysmal supraventrikulär takykardi. Ventrikulära arytmier uppstår i ventriklarna och inkluderar ventrikulär takykardi och ventrikelflimmer. Andra kategorier omfattar bradykardi och ledningsstörningar som AV-block. Vissa arytmier är ofarliga hos friska personer, medan andra kan indikera eller orsaka hjärtsjukdom och öka risken för komplikationer.

Symtom varierar. Många arytmier ger palpitations eller en känsla av snabb puls, men kan också orsaka yrsel, trötthet, andfåddhet eller synkope. Vissa är asymptomatiska och upptäcks vid rutinundersökningar. Vissa tillstånd, särskilt förmaksflimmer, är förknippade med ökad risk för stroke om de inte behandlas adekvat.

Diagnos sker främst med elektrokardiogram (EKG). Långtidsregistrering som Holter- eller eventmonitorering, stress-test och ekokardiografi används för att utvärdera frekvens, rytm och eventuella underliggande hjärtskador. Behandling fokuserar på att kontrollera rytm eller frekvens, förebygga komplikationer och åtgärda bakomliggande orsaker. Terapier inkluderar livsstilsförändringar, läkemedel såsom beta-blockerare eller antiarytmika, antikoagulation vid stroke-risiko, elektrisk kardioversion, ablation och i vissa fall pacemaker eller implanterbart defibrillator (ICD). Provet och prognos beror på typen av arytmi och övrig hjärtsjukdom. För personer med kända riskfaktorer eller symtom bör vård sökas för rätt diagnos och behandling.

---