Arbetsmättnad

Arbetsmättnad är ett begrepp inom arbetsmarknads- och produktionsforskning som beskriver ett tillstånd där ökade arbetsinsatser inte längre ger ökad produktion eller effektivitet. Tillståndet kan uppträda på en enskild arbetsstation, i en hel arbetslinje eller i bredare arbetsmarknadsanalyser där efterfrågan på arbete och kapacitet närmar sig gränserna för vad som kan utnyttjas med befintlig kompetens och teknik. Begreppet är inte helt strikt definierat utan används för att fånga en potentiell mättnad i arbetsflöden och resursutnyttjande.

Orsakerna varierar och innefattar begränsad efterfrågan, flaskhalsar i kapital eller teknologi, samt organisatoriska hinder som gör att fler anställda inte bidrar till ökad produktion. Vid hög kapacitetsutnyttjande kan arbetsmättnad uppkomma även när processerna saknar effektiva flöden, eller när arbetsuppgifter inte är rätt fördelade. Begreppet används i både företagsekonomi och arbetsmarknadsdebatt för att beskriva situationer där arbetskraften inte utgör en fortsatt källa till tillväxt utan snarare stabiliserar sig vid en viss nivå.

Konsekvenserna kan vara behov av omstrukturering, ökad flexibilitet, utbildning eller investeringar i ny teknik. På samhällsnivå kan arbetsmättnad uppmärksammas genom indikatorer som kapacitetsutnyttjande och produktivitet per arbetstimme, vilket i sin tur kan påverka planering av arbetsmarknadspolitik och arbetsorganisation. Eftersom termen används i olika sammanhang varierar dess exakt betydelse mellan kontexter.