Användningsfallsdiagram

Användningsfallsdiagram, ofta kallat use case diagram på engelska, är en grafisk modell som visar hur olika aktörer interagerar med ett system för att uppnå mål. Det ger en översiktlig bild av systemets funktionalitet ur användarens eller extern parts perspektiv och används främst i krav- och systemutveckling för att fånga funktionella krav utan att gå in i implementeringsdetaljer.

Diagrammet markerar systemgränsen, aktörer (t.ex. användare eller externa system) och användningsfall (funktioner eller tjänster) som systemet erbjuder. Aktörer kopplas till relevanta användningsfall med kommunikationslinjer som visar vilka som utför vilka fall. Vanliga relationer är inkluderar (include), utöka (extend) och generalisering. Inkludera innebär att ett användningsfall alltid innehåller ett annat; utöka indikerar att ett fall kan utökas under vissa villkor. Generallisering används när aktörer eller användningsfall är mer specifika eller generaliserade versioner av en överordnad enhet.

Användningsfallen beskriver ofta ett eller flera scenarier, där huvudflödet visar den normala sekvensen av händelser för att uppnå målet och alternativa eller undantagsflöden beskriver avvikelser. Dessa beskrivningar kan vara textbaserade och kompletteras med tillhörande sekundära diagram som sekvens- eller aktivitetsdiagram för detaljerad beteendeanalys.

Nytta och begränsningar: Användningsfallsdiagram är bra för kommunikation mellan utvecklare och intressenter och för att fånga kärnfunktionalitet tidigt. De visar dock inte intern design, icke-funktionella krav eller prestanda, och detaljer kräver kompletterande dokumentation eller modeller. Diagrammet används ofta i tidiga faser och kan uppdateras när kraven förtydligas.