Antistoffsvar

Antistoffsvar är den del av det adaptiva immunförsvaret som producerar antikroppar mot specifika antigener. När ett antigen möter immunsystemet aktiveras B‑lymfocyter via B‑cellreceptorn och med stöd från CD4+ T‑hjälparceller genomgår de clonal expansion och differentiering till plasmaceller som utsöndrar antigen‑specifika antikroppar samt till minnes‑B‑celler som ger långvarigt skydd vid senare exponering.

I en primär antistoffsvar dominerar först antikroppar av klassen IgM, följt av klassbyte till IgG, IgA eller IgE och affinitetsmognad. Vid sekundära exponeringar aktiveras minnes‑B‑cellerna snabbt och svaren blir snabbare, starkare och med högre affinitet, oftast dominerade av IgG. Antikropparna verkar genom neutralisering av patogener eller toxiner, genom opsonisering som underlättar fagocytos och genom aktivering av komplementsystemet. Tillsammans bidrar dessa mekanismer till att förhindra infektion och minska sjukdomsvar.

Antistoffsvar är centralt för vaccinering, eftersom målet är att framkalla ett skyddande antikroppsvar utan att orsaka sjukdom. Antikroppsnivåer och funktion mäts i kliniska sammanhang genom titrar och funktionella neutralisationstester. Faktorer som ålder, näringsstatus, genetisk bakgrund och immuniska tillstånd påverkar styrka och varaktighet av antistoffsvar, liksom medicinska behandlingar som påverkar B‑celler eller T‑hjälparceller.