Antikroppsmedierade

Antikroppsmedierade beskriver immunologiska processer där antikroppar medierar effekter i vävnader och fluidor. Denna mekanism står i kontrast till cellmedierad immunitet där T-celler och andra celler står i centrum. Antikroppsmedierad respons kan vara försvar mot patogener och delta i autoimmuna tillstånd, men kan även orsaka vävnadsskada genom olika effektorfunktioner.

När antikroppar binder till antigen på cellytor eller fria antigen i kroppsvätskor uppträder flera medierade vägar. Komplementsystemet kan aktiveras och leda till celldöd (CDC). Antikroppar kan också fungera som opsonin och underlätta fagocytos via Fc-receptorer på monocyter och neutrofiler. Antikroppsberoende cytotoxicitet (ADCC) sker när NK-celler dödar målcell genom bindning mellan antikroppars Fc-del och Fcγ-receptorer. Immunkomplexbildning kan ge vävnadsinflammation när immunoglobulinerna bildar komplex med antigen och lockar inflammatoriska celler.

Kliniska sammanhang där antikroppsmedierade mekanismer är viktiga inkluderar transplantation och autoimmunitet. Vid antikroppsmedierad avstötning (AMR) av donatorvävnad uppträder donor-specifika antikroppar mot HLA- eller ABO-antigener, vilket aktiverar komplement och rekryterar inflammatoriska celler, ofta med C4d-inlagringar i små blodkärl. Behandling kan omfatta plasmapares, intravenöst immunoglobulin, B-cellshämning (exempelvis rituximab) och ibland komplementhämmare. Antikroppsmedierade mekanismer spelar också en central roll i många autoimmuna sjukdomar där autoantikroppar bidrar till vävnadsskada genom liknande vägar.