Alveolarluft

Alveolarluft är den gasblandning som finns i lungornas alveoler och som deltar i gasutbytet mellan inandad luft och blodet i lungkapillärerna. Den alveolära gasen uppkommer när luft når alveolerna genom luftvägarna och därefter blandas med den gas som redan finns där innan utandning sker. Alveolarluftens sammansättning beror på ventilationen och på gasutbytet med blodet.

Kompositionen av alveolarluft är i princip en blandning av syre, koldioxid, kväve och vattenånga. På grund av att luften värms och fuktas i luftvägarna får vattenångan ett partiellt tryck på cirka 47 mmHg vid kroppstemperatur. Vid vila ligger det alveolära syretrycket (PAO2) vanligtvis runt 100 mmHg och koldioxidtrycket (PACO2) runt 40 mmHg; dessa värden kan variera med andningsfrekvens och metabolism.

Bildning och variation: Alveolarluft bildas av den inspirerade luften som når alveolerna och blandas med den gas som redan finns där i varje andetag. Gasutbytet med pulmonary kapillärer förändrar syre- och koldioxidinnehållet i alveolerna, vilket gör att alveolarluftens sammansättning är olika den rena inhalerade luften. Luften är fuktig och uppvärmd, vilket påverkar partialtrycken hos de olika gaserna.

Betydelse: Analys av alveolarluft utgör en grundläggande del av fysiologi och klinik för att utvärdera ventilation och gasutbyte. Begrepp som alveolär-arteriell gaskoncentration och alveolär gasekvation används för att bedöma hypoxi och hyperkapni samt för att förstå olika lungsjukdomars påverkan på gasutbytet.