Alkenkedjor

Alkenkedjor är kolväten som innehåller minst en karbon–kol–dubbelbindning, vilket gör dem till en undergrupp av osättade kolväten (alkener). För acykla alkenkedjor följer den generella formeln CnH2n; för cykliska alkenkedjor är formeln oftast CnH2n-2. Dubbelbindningen begränsar rotation runt bindningen och möjliggör cis–trans-isomeri när två olika substituenter är fästa vid kolen, vilket ger olika geometriska former.

Alkenkedjor är mer reaktiva än mättade alkaner och deltar i additionsreaktioner som halogenation, hydrohalogenering, hydrering och hydratisering. De kan även genomgå polymerisation genom additionsreaktioner för att bilda polymerer; exempelvis polyeten från eten och polypropen från propen.

Förekomst och användning: alkenkedjor förekommer i naturprodukter och i petroleum. De används som råvaror i kemisk industri och som byggstenar för plaster, lösningsmedel och syntetiska material.

Säkerhet och miljö: många alkenkedjor är brandfarliga vätskor eller gaser. Vissa är benägna att under lagring polymerisera eller bilda peroxider i närvaro av syre och ljus, varför lagring ofta kräver inhibitorer och kontrollerad miljö.

Detta ger en kort översikt över alkenkedjor.