Överstimulans

Överstimulans är ett tillstånd där mängden eller intensiteten av sinnesintryck, information eller emotionell belastning överstiger en persons förmåga att bearbeta dem. Begreppet används inom psykologi, medicin och forskning om sensorisk bearbetning. I vardagligt språk talas också om sensorisk överbelastning eller överstimulering.

Orsakerna är varierande och kan vara miljömässiga, kognitiva eller emotionella. Vanliga källor är höga ljud, starkt ljus, många intryck samtidigt samt tids- eller prestationskrav. Vissa grupper har större sårbarhet, till exempel barn och vuxna med sensoriska bearbetningssvårigheter, autism eller ADHD. Tillståndet kan uppträda i arbetssituationer, skolmiljöer eller sociala sammanhang.

Symtomen varierar mellan personer men innefattar ofta irritabilitet, ångest, att känna sig överväldigad, koncentrationssvårigheter, huvudvärk eller yrsel, snabba känslomässiga svängningar och ett behov av att dra sig undan eller undvika stimuli. Symtomen uppträder vanligtvis när flera stimuli ackumuleras eller när återhämtning saknas.

Behandling och hantering syftar till att minska eller strukturera stimuli, samt att främja återhämtning. Praktiska åtgärder inkluderar vila i tysta utrymmen, minskning av buller och starkt ljus, regelbundna pauser, tydliga scheman och sömnoptimering. Vid behov kan stöd från vårdgivare, psykolog eller vårdprogram för underliggande tillstånd vara till hjälp.

Vid ihållande eller allvarlig påverkan på vardagen bör vård sökas. Tillstånd som autism eller sensoriska bearbetningssvårigheter kräver ofta särskild anpassning och stöd.