Årstidsvariation

Årstidsvariation, eller säsongvariation, är återkommande förändringar i klimat, väder och biologiska processer som följer årets gång. Den främsta förklaringen är jordens lutning och omloppsbana runt solen, vilket ger olika mängd solljus och temperatur under olika månader. I tempererade klimat uppträder tydliga årstider: vår, sommar, höst och vinter, medan tropiska regioner ofta uppvisar mindre tydliga skift och i stället står i fokus dagsregn eller torrperioder. Variationerna påverkar bland annat temperatur, nederbörd, vind och snötäcke samt längden på växtsäsongen och dagsljuset under olika tider på året.

Årstidsvariation påverkar ekologi och biologi genom fenologi, tidpunkter för blomning, pollinering, fröspridning samt djurens häckning och migration. Växelverkan mellan säsonger styr födotillgång och ekologisk balans. Klimatförändringar förändrar ofta säsongernas längd och intensitet, vilket kan leda till förskjutningar i blomning och migrationsmönster samt ökad osäkerhet i naturliga kretslopp.

För samhällen innebär årstidsvariation ekonomiska och praktiska effekter: energibehov för uppvärmning eller kylning, jordbrukets skördeperioder, turism och planering av offentliga tjänster. Inom statistik används begreppet årstidsvariation för återkommande fluktuationer i tidsserier. För att analysera långsiktiga trender används säsongjustering eller säsongsdekomposition, exempelvis genom rullande medelvärden eller STL-metoden, så att icke-säsongsbundna trender blir tydligare. Lokala skillnader kräver ofta regional kunskap om klimat och säsongsmönster.