åtkomstmönster

Åtkomstmönster är den sekvens av dataenheter som ett program, en användare eller en tjänst begär över tid. Begreppet används inom programvara, operativsystem, databaser och nätverk för att beskriva hur data läses eller skrivs och hur ofta och i vilken ordning dessa begäranden uppstår. En tydlig förståelse av åtkomstmönster underlättar prognoser om framtida behov och möjliggör bättre resurstilldelning och optimering.

Vanliga dimensioner är tidsmässig lokalitet (temporal locality) – nyligen använd data sannolikt begärs igen – och rumslig lokalitet (spatial locality) – närliggande data sannolikt begärs tillsammans. Mönster kan vara sekventiella, där data behandlas i ordning, slumpmässiga, där ordningen varierar, eller med ett regelbundet steg mellan åtkomstpunkter (stridemönster).

Inom databaser och lagring används kunskap om åtkomstmönster för att optimera prestanda genom caching, indexval, fysisk layout, partitionering och förutsägbart prefetching. Inom minnesarkitektur påverkar mönstret hur effektivt cacheminnen används och hur mycket data behöver hämtas från längre lagringsenheter. Även säkerhetsanalys kan dra nytta av mönster för att upptäcka avvikande eller missbrukande åtkomstbeteenden.

Mätning och modellering av åtkomstmönster innefattar bland annat frekvens, recency och återanvändning (reuse distance). Genom att analysera dessa parametrar kan systemdesigners och utvecklare förbättra prestanda och användarupplevelse utan onödiga kostnader.