åtgärdstider

Åtgärdstider är tidsramar som anger hur snabbt en organisation eller myndighet ska vidta en viss åtgärd eller färdigställa ett åtgärdsarbete. Begreppet används i Sverige inom offentlig förvaltning, näringslivet och i kvalitets- och riskarbete. Åtgärdstider kan vara fastställda i lagstiftning eller regler, i överenskomna servicenivåer eller i interna policyer. De fungerar som mål och styrning för handläggning, beslut, implementering och uppföljning av åtgärder.

Omfång och användning varierar mellan sektorer. Inom offentlig sektor används ofta åtgärdstider för att reglerna ska efterlevas och medborgarna får snabba besked, medan inom näringslivet de kan fungera som interna mål för riskhantering, nödåtgärder eller kvalitetsförbättringar. Åtgärdstider kan gälla allt från att lämna besked i ett ärende, att införa en förebyggande åtgärd, till att genomföra en uppföljning eller utvärdering.

Hur åtgärdstider fastställs och följs upp varierar. De kan fastställas av lagstiftning, myndighetsföreskrifter, myndighetens interna riktlinjer eller av avtal och serviceavtal. De uttrycks ofta i dagar eller månader och räknas vanligtvis från en specifik startpunkt, till exempel mottaget ärende eller beslutspunkt. Överträdelser följs normalt upp med eskalering, rapportering och eventuellt konsekvensvärdering.

Kritik och utmaningar finns vad gäller åtgärdstider. De kan leda till snabbare åtgärder men riskerar att kompromissa kvaliteten om trycket blir för stort. Flexibilitet kan krävas vid komplexa eller akuta situationer. Det är vanligt att åtgärdstider regleras av övergripande mål och samtidigt anpassas efter kontext, resurser och rättssäkra processer.