återremiss

Återremiss är en formell åtgärd i den svenska lagstiftningsprocessen där ett ärende som behandlas i riksdagen skickas tillbaka till föregående instans för omprövning eller komplettering innan ett beslut fattas. Vanligen återremitteras ett propositioner eller betänkande till ett utskott eller till regeringen. Syftet är att få ytterligare underlag, förtydliga oklara delar av innehållet eller att säkerställa att förslaget följer konstitutionella krav och politiska riktlinjer.

I praktiken kan återremiss beslutas av kammaren eller av ett utskott när man inte anser att underlaget är tillräckligt för ett slutgiltigt beslut. Den ansvariga parten får i uppdrag att lämna nya beredningar, kompletterande uppgifter eller en reviderad lagtext och återföra materialet till kammaren för ny behandling. I vissa fall kan återremiss ske flera gånger innan ett beslut är slutgiltigt.

Återremiss skiljer sig från enbart remissförfarande, där ett ärende helt enkelt skickas vidare för synpunkter utan att behöva en ny prövning i sin helhet. Genom återremiss får processen större utrymme för noggrannhet, uppdating av uppgifter och möjlighet till bredare politisk konsensus innan beslut tas.

Rättsliga ramar för återremiss återfinns i Riksdagens arbetsordning och i regeringsformen, som reglerar hur lagstiftning ska behandlas och hur omprövningar och kompletteringar ska hanteras inom den svenska demokratiska processen.