Öronbesvär

Öronbesvär är en samlingsbenämning för tillstånd som påverkar örat och hörseln. De omfattar problem i ytterörat, mellanörat och innerörat samt sensoriska eller funktionella störningar som tinnitus eller balanssvårigheter. Symtomen varierar ofta mellan smärta, nedsatt hörsel, sus eller ringningar i örat, yrsel eller flytningar ur örat. Orsakerna kan vara akuta eller långvariga och påverkas av ålder, infektioner, skada och miljöfaktorer.

Vanliga orsaker är öroninfektioner, såsom otitis externa i hörselgången och otitis media i mellanörat, överproduktion av öronvax (vaxpropp), trauma mot örat och åldersrelaterad hörselnedsättning. Tinnitus och yrsel kan också förekomma och ofta relateras till innerörats sjukdomar eller vätske- och tryckförändringar i örat.

Diagnostiken görs i första hand genom klinisk undersökning med otoskopi. Vid behov kan hörselfunktion bedömas med audiogram. Behandlingarna är inriktade på orsaken: öroninfektioner behandlas med topikala mediciner i hörselgången eller, vid mellanöreinflammation, ibland antibiotika. Vaxpropp hanteras med receptfria eller receptbelagda örondroppar och/eller spolning av örat utförd av vårdgivare. Smärtlindring kan vara behövlig under behandlingen.

När man bör söka vård är plötslig hörselnedsättning, ihållande öronvärk, öronflytning efter trauma, hög feber eller betydande yrsel som påverkar vardagen. Vid barn är snabb utvärdering särskilt viktig.

Förebyggande åtgärder inkluderar att undvika att stoppa föremål i örat, skydda öronen vid vattenaktiviteter och hantera öronrelaterade infektioner i ett tidigt skede. Regelbunden hörseluppföljning kan vara relevant, särskilt hos äldre.