Åsiktsregister

Åsiktsregister, ofta översatt till opinion register, är en databas eller arkiv som samlar uppgifter om enskildas politiska åsikter, tillhörighet i grupper eller partier samt politiska aktiviteter. Sådana uppgifter kan förekomma inom olika sammanhang, exempelvis hos arbetsgivare som bedömer lämplighet för vissa positioner, hos forskningsprojekt där politiska attityder studeras, eller hos myndigheter i syfte att upprätthålla säkerhet eller tillsyn. Eftersom uppgifterna rör politiska ståndpunkter behandlas de generellt som särskilt känsliga enligt dataskyddslagstiftningen.

Användningar och risker: Åsiktsregister väcker starka integritetsfrågor eftersom de medför risk för diskriminering, övervakning och missbruk av privat information. I politiska sammanhang kan sådana uppgifter leda till profilering eller påtryckningar. Samtidigt kan registrering användas för legitima ändamål som forskning i demokratiska processer eller skydd av allmän ordning, om det sker under strikt reglering och med kunskap om syftet.

Rättsliga ramar och skydd: I EU är behandling av politiska åsikter kategoriserad som särskild personuppgift och kräver tydlig rättslig grund, vanligtvis explicit samtycke eller ett tydligt annat berättigat ändamål. Behandlingen måste följa principer om ändamålsbegränsning, minimering, säkerhet och lagringsbegränsning, och registrerade har rätt till information, rättelse och radering. I Sverige implementeras dessa regler genom GDPR samt nationell lagstiftning och tillsyn av Datainspektionen (eller motsvarande myndighet).

Historisk och samtida kontext: Begreppet förknippas ofta med debatter om integritet och frihet i liberala samhällen samt med historiska exempel på övervakning. I moderna rättsstater granskas och begränsas användningen av åsiktsregister noggrant för att skydda medborgarnas grundläggande rättigheter.