vävtyper

Vävtyper är olika sätt att kombinera varp och väft för att bilda tyg. Genom hur trådarna interlacerar styrs yta, glans, hållfasthet och drapage. De vanligaste indelningarna är enkla vävar, twill och satinväv, samt särskilda tekniker som används för dekor eller särskilda egenskaper.

Enkel väv, även kallad slät eller plain weave, kännetecknas av att varpen vävs växelvis över och under varje väfttråd. Resultatet är ett jämnt, tåligt tyg med rätt tydlig struktur. Denna väv används ofta i bastyger som bomullstyg och vävda textilier för vardagsbruk.

Twillväv kännetecknas av diagonala räfflor. Varpen vävs vanligtvis över två väfttrådar och under en (eller liknande mönster), vilket upprepar sig. Det ger ett starkt tyg med god drapage och tydliga diagonaler, vanligt i jeans, kostymtyger och arbetskläder.

Satinväv kännetecknas av långa floats som ger en slät, glansig yta. Denna väv producerar mjuka, ljusa tyger men kan vara mindre slitstarka än plain väv. Satiner används ofta i finare textilier och kläder där ytan är viktig.

Special- och dekorvävar inkluderar korgväv (basket weave), som används för extra styrka eller genomskinlighet; leno-väv som låser väven och skapar öppna, stabila tyger; samt damast, brokad, jacquard och dobby som gör mönster och detaljer. Jacquard och dobby styrs av särskilda vävstolmekanismer för komplexa mönster.

Användning och val av väv beror på önskad yta, hållbarhet och drapage, samt kostnad och tillverkningsmetod.