vävnadsläkningen

Vävnadsläkning är den process genom vilken en skadad vävnad reparerar sig själv. Denna komplexa process involverar en serie biologiska händelser som syftar till att återställa vävnadens integritet och funktion efter en skada. Vävnadsläkning kan delas in i flera faser, som ofta överlappar varandra.

Den första fasen är inflammation. Direkt efter skadan initieras en inflammatorisk respons som involverar blodkärl och immunceller. Blodkärlen drar ihop sig tillfälligt för att minska blödningen och vidgas sedan för att tillåta vita blodkroppar att nå skadeområdet. Dessa immunceller, såsom neutrofiler och makrofager, rensar bort skadad vävnad, bakterier och andra främmande partiklar.

Nästa fas är proliferation. Under denna fas börjar nya blodkärl att bildas (angiogenes) och fibroblaster migrerar till skadeområdet för att producera kollagen. Kollagen är ett protein som ger vävnaden styrka och struktur. Epitelceller migrerar också över sårytan för att stänga såret. Denna fas kännetecknas av bildandet av granulationsvävnad, som är röd och kornig.

Den slutliga fasen är omformning, eller mognad. Under denna fas omorganiseras och förstärks kollagenet som producerats under proliferationsfasen. Detta leder till att såret gradvis läker och ärrvävnad bildas. Ärret kan initialt vara rött och upphöjt, men blir över tid plattare, blekare och mjukare. Fullständig vävnadsläkning kan ta veckor, månader eller till och med år beroende på skadans omfattning och typ av vävnad. Faktorer som ålder, näringsstatus och förekomst av infektion kan påverka läkningsprocessen.