vävnadsfunktioner

Vävnader är grupper av celler som har liknande struktur och funktion och som tillsammans utför kroppens uppgifter. De utgör grunden för organ och möjliggör samordning av biologiska processer. Det finns fyra grundläggande vävnadstyper: epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad.

Epitelvävnad täcker kroppens ytor och håligheter, skyddar underliggande vävnader och reglerar passage av ämnen. Den är också aktiv i sekretion och sensorik. Exempel finns i hudens ytskikt, tarmens epitel och luftvägens slemhinnor.

Stödjevävnad (bindväv) ger strukturellt stöd, skydd och näring åt andra vävnader. Den består av celler och en extracellulär matrix av kollagen och elastin och inkluderar olika typer av bindväv, brosk, ben, fettvävnad och blod.

Muskelvävnad omvandlar energi till kraft och möjliggör rörelse. Skelettmuskulatur möjliggör frivillig rörelse, glatt muskulatur reglerar inre hålrum och blodkärl samt peristaltik, och hjärtmuskulatur pumpar blod i kroppen.

Nervvävnad ansvarar för snabb kommunikation och kontroll av kroppens funktioner. Den består av neuroner som överför signaler och gliaceller som stödjer och skyddar nervvävnaden.

Vävnaderna arbetar tillsammans i organ och vävnadssystemet för att upprätthålla homeostas. Studier av vävnadernas struktur och funktioner sker inom histologi och relaterade discipliner och kan inkludera cellbiologi och molekylär profilering.