vägcykel

En vägcykel är en cykel som är optimerad för körning på asfalt och vägbanor. Den fokuserar på hög effektivitet, lågt rullmotstånd och god komfort över längre distanser. Vägar används främst för racing, träning och pendling på asfalt, och står i kontrast till terrängcyklar som är avsedda för ojämt underlag och främst till fritidsbruk.

Ram och komponenter: vägcyklar har vanligtvis lätta ramar av aluminium eller kolfiber, ibland stål. Geometrin är ofta lång och med en låg körställning för effektiv kraftöverföring och aerodynamik. Hjulstorlek är vanligtvis 700c, och däckens bredd är ofta i intervallet 23–28 mm för lågt rullmotstånd. Bromsar kan vara fälgbromsar eller skivbromsar; många nya modeller använder skivbromsar, särskilt i våta förhållanden.

Drivlina och användning: växelsystemen varierar, ofta flerdelade (t.ex. 2x11 eller 1x11) och med integrerade reglage. Vägcyklar finns i flera underkategorier, som race-, endurance- och aero-modeller, där geometri, vikt och aerodynamiska kompromisser skiljer. De används för tempoåkning, långdistansrundor, tävlingar och vardagspendling på vägar.

Historisk översikt och standardisering: den moderna vägcykeln har utvecklats sedan slutet av 1800-talet, med 700c-hjul som standard och gradvisa förbättringar inom material, drivlina och bromssystem. Under 2000-talet har skivbromsar blivit allt vanligare, och ramkonstruktioner har blivit lättare och mer styva.