väderinput

Väderinput är de observationer, mätningar och data som används som indata i väderprognoser och klimatforskning. Det omfattar realtids- och historiska data som används för att analysera atmosfäriska tillstånd och för att initiera numeriska väderprognosmodeller. Denna typ av data utgör grunden för väderestimationer och pålitliga prognoser.

Vanliga källor till väderinput inkluderar jordbaserade observationsnätverk (väderstationer), radiosonder och andra ballongsonder, flygplansbaserade data (AMDAR), havs- och ytbaserade observationer från bojar och fartyg, radardata som används för att mäta nederbörd och vind, samt satellitobservationer och radiometriska mätningar. Andra format för data inkluderar GPS-radioinnehåll och blixtdata. Källor levereras ofta via internationella nätverk som WMO:s globala kommunikationssystem (GTS). Filformat som vanligtvis används är BUFR, GRIB och NetCDF.

Behandlingen av väderinput involverar kvalitetssäkring och dataassimilation, där observationer blandas med fysiska modeller för att producera ett realistiskt initialt tillstånd. Detta initialtillstånd används sedan för att generera prognoser och analyser. För att underlätta assimilationen krävs tydlig tidsstämpling, geografisk position och kvalitetsflaggor.

Användning och betydelse: Väderinput är central för kortsiktiga och medellånga väderprognoser, varningar och klimatövervakning. Snabbheten och täckningen hos väderinput påverkar prognosernas noggrannhet, särskilt i gränsområden och överkustregioner. Utmaningar inkluderar sporadisk eller ojämn datatillgång, latens i datapublikationer, skillnader i kalibrering mellan olika sensorsystem samt behov av konsekvent standardisering av metadata.