täckningen

Täckningen är ett begrepp som beskriver i vilken utsträckning något omfattas eller täcks av ett system, en plan eller en tjänst. Användningen är bred och varierar mellan olika områden, där de vanligaste betydelserna är inom telekommunikation, försäkring och riskbedömning.

Inom telekommunikation avser täckning det område där en mobil- eller datatjänst kan uppnås med tillförlitlig kvalitet. Täckningen mäts ofta genom signalstyrka och kapacitet, och delas i utomhustäckning respektive inomhustäckning. Faktorer som påverkar inkluderar geografi, byggnader och vegetation, samt val av frekvensband: lägre frekvenser ger bättre räckvidd och inträngning i byggnader än högre frekvenser. Operatörer kartlägger täckningen med täckningskartor och drivtester eller crowdsourcedata och planerar utbyggnad med fler basstationer, småceller eller fiberförbindelser.

Inom försäkring betyder täckning vilka risker och skador som omfattas av försäkringen, samt belopp, självrisker och undantag. Täckningen regleras av policyn och kan innefatta egendom, ansvar, sjukdom eller naturskador. Stor ersättning beror på försäkringens belopp och villkor; vissa risker kan vara helt eller delvis undantagna.

Täckningen används också i samhällsplanering och programutformning för att beskriva hur väl ett initiativ täcker olika geografiska områden eller befolkningsgrupper. Täckningsbedömningar hjälper beslutsfattare att bedöma omfattningen av skydd, service eller resurser.