klimatövervakning

Klimatövervakning är den systematiska processen att samla in, verifiera, sammanställa och analysera data som beskriver jordens klimat och dess förändringar över tid. Den omfattar atmosfär, hydrosfär, biosfär och litosfär och syftar till att följa trender i temperatur, nederbörd, vindar, havstemperatur och salthalt, havsnivå, havsis, samt utsläpp av växthusgaser och andra klimatrelaterade variabler. Övervakningen fungerar som underlag för forskning, prognoser och beslutsfattande inom riskhantering och klimatpolicy.

Data samlas in genom en kombination av markbaserade observationsstationer, havs- och kustbaserade plattformar, sensorförband i vattnet och i luften, flyg- och satellitobservationer samt oceanografiska uppdrag. Data kontrolleras, homogeniseras och standardiseras enligt internationella riktlinjer från organisationer som WMO och andra klimatprogram. Långsiktiga serier upprättas för att upptäcka trender och förändringar i systemens tillstånd.

Vanliga indikatorer inkluderar medelvärden och extrema värden för temperatur, nederbörd och vindar, samt förändringar i snö- och issläpp, havstemperatur, havsnivå och havets surhetsgrad. Normala klimatperioder används som referensramar för att bedöma avvikelser och förändringar över tid.

Användningen av klimatövervakning omfattar grundforskning, utveckling av prognoser och varningssystem för extrema väderhändelser, samt planering och anpassning inom offentlig förvaltning, näringsliv och samhällsplanering. Utmaningar inkluderar täckning och kvalitet av data, homogenisering av gamla och nya sensorer, samt behov av öppen data och internationellt samarbete.

Internationella initiativ och program, såsom WMO, IPCC, Copernicus Climate Change Service och nationella institut, samverkar för att producera, validera och sprida klimatinformation.