väderforskning

Väderforskning, eller meteorologi, är den vetenskapliga studien av jordens atmosfär och dess väderfenomen. Forskningen syftar till att förstå hur processer som temperatur, luftfuktighet, vind, moln och nederbörd bildas, utvecklas och påverkar energi- och hydrologiska system i troposfären.

Metoderna omfattar omfattande observationer från markbaserade stationer, radarsystem och satelliter, samt uppgifter från ballonger, flygplan och drönare. Viktiga verktyg är numeriska vädermodeller och dataassimilation, som integrerar observationer med fysikbaserade beräkningar för att generera prognoser över timmar till dagar.

Väderforskning har utvecklats sedan 1800-talet och uppsvept av datorernas utveckling under 1950-talet ledde till de första framgångsrika numeriska prognoserna. Sedan dess har prognosprecisionen ökat avsevärt genom förbättrade modeller, bättre data och avancerade assimilationstekniker.

Användningsområden är breda och inkluderar varningssystem för extrema väderhändelser, planering inom flyg, sjöfart och jordbruk samt optimering av energisystem och vattenförvaltning. Forskningen kopplar även vädret till klimatet genom studier av långsiktiga mönster och förändringar.

I Sverige ansvarar SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) för väder- och hydrologitjänster i landet. Globalt koordineras insatser av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och regionala centra som ECMWF samt nationella institut som NOAA i USA. Väderforskning är därmed en internationell disciplin som stödjer samhällets säkerhet och ekonomi.