visselblåsarfunktioner

Visselblåsarfunktioner avser system, processer och kanaler som gör det möjligt för anställda och andra intressenter att rapportera misstänkta oegentligheter, brottslig verksamhet eller allvarliga risker inom en organisation. Huvudsyftet är att tidigt upptäcka felbeteenden, skydda intressen och stärka efterlevnaden av lagar och interna policies.

I Sverige och andra EU-länder regleras visselblåsarrisker genom EU-direktiv 2019/1937 och nationell lagstiftning som kräver säkra interna rapporteringskanaler samt skydd mot vedergällning. Organisationer bör därför erbjuda flera kanaler, tydlig vägledning och garantier om anonymitet och sekretess för den som rapporterar.

Kanaler kan vara anonym eller öppen, exempelvis webbformulär, e-post, telefonlinje eller personligt möte. En rapport ska registreras och tilldelas en oberoende utredning. Processen bör vara tydlig: mottagande, utredning, åtgärder eller beslut, och återkoppling till den som gjort anmälan där så är möjligt.

Organisatoriskt bör visselblåsarfunktionen vara oberoende och rapportera till styrelse eller revisions- och riskkommitté. En tydlig rollfördelning mellan compliance, HR och ledning minskar risk för intressekonflikter. Dessutom krävs policyer för konfidentialitet, dataskydd, tidsramar, grundläggande utbildning och dokumentation av hanterade ärenden.

Fördelar inkluderar ökad riskmedvetenhet, förebyggande åtgärder och bättre efterlevnad. Utmaningar är risken för missbruk av kanalerna, falska anmälningar och resursbehov. Framgång bygger på en säker, förtroendefull kultur, tydliga riktlinjer, kontinuerlig utbildning och regelbunden uppföljning av hur systemen fungerar.