underrättelseinsamling

Underrättelseinsamling är processen att systematiskt samla in information som kan bidra till beslut inom nationell säkerhet, försvar, rättsväsende eller kritisk infrastruktur. Syftet är att få en övergripande lägesbild, bedöma hot och risker samt stödja operativa och politiska beslut. Insamlingen sker ofta över längre tidsperioder och kan kombinera flera olika källor och metoder.

Typer och metoder inom underrättelseinsamling inkluderar öppen underrättelse (OSINT), mänsklig underrättelse (HUMINT), teknisk och signalsunderrättelse (SIGINT och ELINT), bild- och rumsunderrättelse (IMINT) samt teknisk underrättelse (MASINT). Cyberunderrättelse är också vanligt förekommande, särskilt i frågor om digital infrastruktur och cybersäkerhet. Praktiken kan kombinera både kreativa insamlingsmetoder och tekniska system för skyddad kommunikation, övervakning och analys.

Processen omfattar planering och behovsanalys, faktisk insamling, bearbetning och filtrering av data, analytisk bearbetning och slutligen spridning av underrättelserna till beslutsfattare. Viktiga krav är kvalitet, spårbarhet, etik och rättssäkra rutiner för hantering av information, särskilt när personuppgifter är involverade. Kvalitetskontroller och demokratiskt ansvar är centrala för att motverka felaktigheter och missbruk.

Rättsliga och etiska ramar reglerar underrättelsearbete i Sverige. Det finns flera lagar som styr integritet, skydd av uppgifter och hemlig information, samt oberoende tillsyn och parlamentariskt redovisningsansvar. Öppenhet om mål, proportionalitet och rättssäkerhetsprinciper utgör grundstenar i verksamheten.