tätningstekniker

Tätningstekniker är en gren inom maskinteknik som handlar om att förebygga läckage av vätskor och gaser genom korrekt utformning, materialval och installation av tätningar. Tätningar används i både statiska och dynamiska applikationer och omfattar O-ringar, packningar, gummitätningar och andra tätande element samt tillhörande komponenter och infästningar. De väljs ut utifrån media, temperatur och tryck, samt hur tätningen kommer att fungera i driftmiljön.

Materialvalen varierar och omfattar elastomerer som NBR, FKM (Viton), silikon och fluorerade elastomerer, ibland i kombination med termoplastiska elastomerer, metalliska eller keramiska tätningar. Olika tätningstyper används beroende på applikation: statiska tätningar i form av packningar och gummitätningar samt dynamiska tätningar som roterande O-ringar eller andra roterande tätningssystem.

Vid designen beaktas driftsförhållanden som temperatur, tryck, media och kemisk resistens, samt om tätningen är statisk eller dynamisk. Ytfinish, toleranser och rätt förspänning påverkar livslängd och läckage. Val av typ styrs av media och rörelse; exempelvis är O-ringar vanliga för många statiska tätningar, medan dynamiska applikationer kräver specialiserade tätningslösningar.

Tillverkning och installation sker ofta genom formsprutning eller extrusion av elastomerer, samt bearbetning av metall- eller keramiska delar för vissa tätningar. Installation kräver korrekt förspänning och hantering för att undvika skador och för tidig åldring.

Testning och standarder: tätningar utvärderas genom läckageprov, tryck- och temperaturcykling samt heliumläckagetest. Dokumentationen följer vanligtvis ISO-, DIN- eller ASTM-standarder samt kvalitetsledningssystem som ISO 9001.

Användningsområden inkluderar bilindustrin, hydraulik, pneumatikk, flyg- och rymd, medicinteknik och energi. Framtiden präglas av nya material som ökar kemikalieresistens och temperaturtålighet, samt utveckling av smarta och mer integrerade tätningar.