träblocktryck

Träblocktryck är en relieftryckteknik där en bild eller text skärs in i ett block av trä. De delar som ska tryckas lämnas upphöjda och bläcksätts, och papper pressas mot blocket för att överföra färgen. Eftersom trycket uppstår från de upphöjda delarna överförs färgen till papperet i en direkt kopia av den utskurna formen.

Ursprunget ligger i Kina, där träblock användes under Tang- och Songdynastierna för att återskapa buddhistiska sutror och bildverk. Tekniken spreds senare till Korea och Japan, där den utvecklades vidare bland annat till ukiyo-e-traditionen. Inom Europa kom träblocktryck till bokillustrationer från 1400-talet och blev en viktig metod för massproduktion innan mekaniska boktryckare kunde massproducera text och bilder tillsammans.

Processen innebär att blocket av trä ofta tillverkas av lövträd som körsbär eller al. Formgivaren ritar motivet och överför det till blocket, som sedan skärs bort runt de lica delarna med knivar eller små stämjärn. Färg appliceras på de upphöjda ytorna med en rull eller borste, och papper pressas mot blocket för att överföra bilden. Vid färgtryck används oftast flera block och noggrann registrering (kento) för att färgerna ska passa ihop.

Användningsområden inkluderade bokillustrationer, religiösa bilder och konsttryck. Tekniken möjliggjorde massreproduktion före uppfinningen av boktryckpressen i stor skala och har haft stor betydelse för både konst och trycksaker. Kända utövare inkluderar Albrecht Dürer i Europa samt Hokusai och Hiroshige i Japan; i modern tid används träblocktryck fortfarande som konstnärlig teknik och för bevarande av kulturskatter.