trigonalplanaren

Trigonalplanaren, eller trigonal planär geometri, är en molekylgeometri där den centrala atomen binds till tre andra atomer och hela molekylen är planar. Geometrin uppstår när centralatomen har tre bindningar och inga ensamma elektronpar, det vill säga en AX3-struktur. Enligt VSEPR-teorin placeras elektronparens regioner så att repulsionen minimeras, vilket ger ungefär 120 graders vinklar mellan bindningarna.

Geometrin kopplas ofta till sp2-hybridisering, där tre halvfyllda orbitaler bildar ett plan. Bindningarna fördelas symmetriskt runt den centrala atomen i planet, vilket gör att molekylen har en plan struktur och inga uttalade utstickande riktningar i rymden. Vinklarna kan avvika något från exakt 120° beroende på substituenternas storlek och elektron-och konjugationspåverkan.

Exempel på föreningar med trigonal planär geometri är bor trifluorid (BF3), formaldehyd (CH2O) och svaveldioxidtrioxid (SO3) i gasfasen. I dessa molekyler är den centrala atomen omgiven av tre bindningar och saknar lone pairs, vilket ger den karakteristiska plana formen.

Begränsningar och variationer: även om trigonalplanaren är en tydlig kategori enligt VSEPR, kan verkliga bindningsvinklar och längder skilja sig något från 120° på grund av elektronäggsreducerande effekter, skillnader i elektronegativitet eller konjugation med alternativa orbitaler. Geometrin är en av de grundläggande molekylgeometrierna i VSEPR-klassificeringen och används som en grundläggande byggsten för att beskriva och förutsäga molekylers form.